I LOVE......

Tänkte bara slänga in en notis om att jag verkligen ÄLSKAR..... Nu är ni spända va, för att få reda på vem/vad jag älskar. va;)


Fine, jag älskar Spotify.

Där finns nämligen alla mina favorit soundtracks...
Från alla mina favoritfilmer.

Chicago
Moulin Rouge
Grease
Cry Baby
Sound of music
Sweeney Todd
Cabaret


Och även vissa låtar från min nya favoritserie: Glee
+ Många många fler musikaler som jag inte kommer på just nu,

It's a fucked up world after all

Det är frustrerande, jobbigt och psykist påfrestande att inte veta vad som pågår.
 Det ständiga frågeställandet inne i huvudet. Men aldrig är det nån som svarar, och att fråga rent ut, kan leda till oanade konsekvenser. Vilket gör att man sabbar allt åter en gång.

Kanske har den konstanta huvudvärken de senaste dagarna inte alls berott på oljekaminen. Utan på att hjärnan aldrig får en lugn stund.

Ibland små tecken, som i nästa sekund krossas av ett uteblivet ord.
Och jag vet inte om jag klarar av detta egentligen.
Små lyckliga ögonblick som genast följs av en olidlig smärta av ovetenskap.

Hur svårt ska det vara att bestämma sig för vad man vill egentligen?

Just a thought..

Har suttit ett par dar nu och funderat på allt som händer.
Jag har kedjerökt mig genom ändlösa tankar, och försökt lösa allt genom ord.
 Men än har jag inte lyckats, än återstår problemet som gör att jag känner att året inte fick en så bra början som det skulle ha kunnat få.

Och namnet dunkar innanför pannbenet, och gör det omöjligt att tänka en enda vettig tanke, och allt som kommer fram genom problemdimman är: Jag behöver en cigg.

Och allt det får mig att undra. Att om vi ger problemen andra namn blir de då enklare att utstå?

Om vi döper om te.x Cancer till Nalle blir det då enklare för den drabbade och dennes anhöriga att utstå det faktum att någon är sjuk?
 Om jag skulle döpa om mitt problem, skulle det då bli enklare att komma igenom det, utan att vara alldeles mörbultad när man kommer ut på andra sidan?
Jag vet inte egentligen hur det skulle kunna vara lösningen för något, då jag alltid kommer veta vad det där påhittade namnet står för. Och dessutom kommer jag bli tvungen att förklara mig, varje gång jag nämner det, för vänner eller familj. Vilket kanske kommer göra processen längre, och svårare, än om man bara tar tjuren vid hornen, och säger det som skrämmer en så.

Mitt problem kommer få behålla sitt namn ett tag till.
Sen ska allt dåligt glömmas bort. Och då finns inga problem kvar.

RSS 2.0