Hej då!

Så är han nu borta. Alla mail, alla bilder, alla kommentarer, alla lögner och alla fina, söta, underbara ord, är nu borta.
 Kände mig så extremt känslokall när jag raderade honom från mitt liv. Det var så enkelt samtidigt så svårt. Bröt ihop i tårar ett par gånger. Var tvungen att ta en cigg och sen komma tillbaka lugna ner mig för att till slut fortsätta radera honom.

Nu är han borta i alla fall.

Och jag vet att ni hade rätt allihopa, Daniel, Erica; JeJe, Marina, Angelica. Jag nedvärderade mig själv genom att förlåta honom, jag vet nånstans vet jag att jag är värd mer än så.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0