For ever and ever and ever..... A Philosopher....
Jag hatar att min skrivförmåga är begränsad till dåligt mående...
Skulle vilja kunna skriva aningen poetiskt åtminstone när jag mår bra också...
*Funderar på nästa steg*
Vet inte riktigt vad jag ska skriva.. Läste precis igenom alla mina tidigare inlägg och hade hundra tankar om vad jag skulle skriva. Hundra frågar att ställa till folk om vad jag hade skrivit.
Var det verkligen så?
*Funderar igen*
-Tio minuter senare-
Satan vad jobbigt det är..
Förr i världen fick jag alltid ordinspiration, när jag såg eller hörde något..
Nu får jag klädinspiration, så skapande kraften är ju inte försvunnen den har bara ändrat form, vilket kanske är bra i sig..
Dock gör det mig sjukt irriterad just nu...
*Funderar för tredje gången.............. Bestämmer sig för att charmen i orden har flytt och avslutar inlägget*
Skulle vilja kunna skriva aningen poetiskt åtminstone när jag mår bra också...
*Funderar på nästa steg*
Vet inte riktigt vad jag ska skriva.. Läste precis igenom alla mina tidigare inlägg och hade hundra tankar om vad jag skulle skriva. Hundra frågar att ställa till folk om vad jag hade skrivit.
Var det verkligen så?
*Funderar igen*
-Tio minuter senare-
Satan vad jobbigt det är..
Förr i världen fick jag alltid ordinspiration, när jag såg eller hörde något..
Nu får jag klädinspiration, så skapande kraften är ju inte försvunnen den har bara ändrat form, vilket kanske är bra i sig..
Dock gör det mig sjukt irriterad just nu...
*Funderar för tredje gången.............. Bestämmer sig för att charmen i orden har flytt och avslutar inlägget*
Jaa?
Och problemen hopar sig...
Folk gnäller
Folk skäller
Folk tycker allt är mitt fel
Och allt jag vill göra just nu är att gömma mig under sängen och skissa ner mina idéer utan avbrott.
Stäng av mobilen så slipper du finnas.
Svarar inte
Läser inte
Kommenterar inte
Facebook eran gör att en kommentar är det nya sättet att kommunicera på.
Pärlemortårarna i ögonfransarna gör det svårt att se klart'
Se alla era fel som jag så gärna glömmer bort i en sekund för att hjälpa en vän i nöd anser jag vara viktigare än att påpeka när hon en gång (alla gånger) gjort något fel.
Och nu ska jag sluta innan jag blir elak och gnällig.
Rymmer till en ny design i stickat
Babyfärgade garnet och stickor som klirrar vid rörelse.
Buh bye världen
Folk gnäller
Folk skäller
Folk tycker allt är mitt fel
Och allt jag vill göra just nu är att gömma mig under sängen och skissa ner mina idéer utan avbrott.
Stäng av mobilen så slipper du finnas.
Svarar inte
Läser inte
Kommenterar inte
Facebook eran gör att en kommentar är det nya sättet att kommunicera på.
Pärlemortårarna i ögonfransarna gör det svårt att se klart'
Se alla era fel som jag så gärna glömmer bort i en sekund för att hjälpa en vän i nöd anser jag vara viktigare än att påpeka när hon en gång (alla gånger) gjort något fel.
Och nu ska jag sluta innan jag blir elak och gnällig.
Rymmer till en ny design i stickat
Babyfärgade garnet och stickor som klirrar vid rörelse.
Buh bye världen
The Best of The Best
Tacka gudarna för Vally. <3
Känslomässig gröt
Det känns som om alla tankar flyger runt en bit utanför skallen, tillräckligt nära för att ge utslag på radarsignalen, men för långt bort för att jag ska kunna fånga de, och faktiskt tänka på dem....
En extremt irriterande känsla.
Jag hade skrivit en massa blajja som jag raderade, med löftet till mig själv att aldrig mer skriva sån tråkig skit i min blogg...
Ni får klara er med flygande tankar och känslomässig gröt för den här gången.
Då tankarna är på vift är det ett under att jag får ner nånting på papper.
Kurs eller Sekt?
Måste bara skriva ett par smickrande ord om en herre vid namn John Rosenkranz.
Han är en extremt positiv människa, som utmanar folk han pratar med att tänka ett steg längre, Och att tro på sig själv.
Han var på kursen jag går och pratade med oss två gånger. Säg fem timmar åt gången, och redan nu börjar man se saker på andra sätt, tänka aningen ositivare, och man reagerar på andra sätt när man läser klagomål på Facebook, sånt som var vardagsmat innan, blir helt plötsligt något man vill kämpa emot.
Jag kan inte skrika ut hans idéer och få någon att lyssna på mig, då jag inte har den optimistiska kraften som han utstrålar.
Men jag hoppas verkligen att människan i sig, nån gång inom kort ska bli positivare.
Klippet kommer från SR P4.
http://www.youtube.com/watch?v=xxq8CfT4Bkg&feature=related
Han är en extremt positiv människa, som utmanar folk han pratar med att tänka ett steg längre, Och att tro på sig själv.
Han var på kursen jag går och pratade med oss två gånger. Säg fem timmar åt gången, och redan nu börjar man se saker på andra sätt, tänka aningen ositivare, och man reagerar på andra sätt när man läser klagomål på Facebook, sånt som var vardagsmat innan, blir helt plötsligt något man vill kämpa emot.
Jag kan inte skrika ut hans idéer och få någon att lyssna på mig, då jag inte har den optimistiska kraften som han utstrålar.
Men jag hoppas verkligen att människan i sig, nån gång inom kort ska bli positivare.
Klippet kommer från SR P4.
http://www.youtube.com/watch?v=xxq8CfT4Bkg&feature=related
Nya ord och gamla tankar
Slö dag, mår inte riktigt på topp.
Vill ha bättre väder, och pengar på kontot.
Så helt spontant i morse hittade jag på ett nytt ord, bara för att nya ord är äkta "klockan 7 på lördags morgonen" kreativitet.
TvångsOmTanke
Är precis samma sak som en tvångstanke, hela den här grejen att det är nåt man måste göra för att slippa ångesten, dock är det när man har ett beteende som har utvecklats till att man Måste göra något snällt.
Te.x, jag har en vän, hon älskar cupcakes, care-bears och pinuppor. Så varje gång jag ser en sida, med någon av nämnda saker, eller bara nåt allmänt gulligt, te.x snygga kläder så måste jag länka den till henne, annars får jag ångest, för jag vet att sånt gör henne glad.
Slit mitt ord med hälsan gott folk,
Och kom ihåg TvångsOmTankar är bra tvångstankar.
Vill ha bättre väder, och pengar på kontot.
Så helt spontant i morse hittade jag på ett nytt ord, bara för att nya ord är äkta "klockan 7 på lördags morgonen" kreativitet.
TvångsOmTanke
Är precis samma sak som en tvångstanke, hela den här grejen att det är nåt man måste göra för att slippa ångesten, dock är det när man har ett beteende som har utvecklats till att man Måste göra något snällt.
Te.x, jag har en vän, hon älskar cupcakes, care-bears och pinuppor. Så varje gång jag ser en sida, med någon av nämnda saker, eller bara nåt allmänt gulligt, te.x snygga kläder så måste jag länka den till henne, annars får jag ångest, för jag vet att sånt gör henne glad.
Slit mitt ord med hälsan gott folk,
Och kom ihåg TvångsOmTankar är bra tvångstankar.
Hell ran over
Jag vill skrika och gråta.
Men mänskligheten håller mig tillbaka.
Jag vill ringa och skälla.
Men något säger mig att det skulle vara fel.
Jag vill våga konfrontera.
Men jag är så rädd att förlora min käraste skatt om jag gör det.
Vad hände med ärligheten?
Vad hände med respekten?
Vad hände med personen, jag trodde skulle stå på min sida för alltid?
Vad är det för fel på mig?
Men mänskligheten håller mig tillbaka.
Jag vill ringa och skälla.
Men något säger mig att det skulle vara fel.
Jag vill våga konfrontera.
Men jag är så rädd att förlora min käraste skatt om jag gör det.
Vad hände med ärligheten?
Vad hände med respekten?
Vad hände med personen, jag trodde skulle stå på min sida för alltid?
Vad är det för fel på mig?
The Panic.
"Det blir alltid värre innan det kan bli bättre"
Vem kom på nåt så dumt?
Jag vill inte att det ska bli värre igen.
Jag har redan gått igenom "värre" delen. Flera gånger.
När ska det bli bättre?
Panikångesten är på väg tillbaka.
Den gnagande känslan i bröstet, har gjort sig märkbar två gånger den senaste veckan.
Det gör så ont. Och vad det än är som sitter där inne och tuggar på mina känslor, så vill jag inte ha det där.
det gör ont att andas.
Drygt 6 månader har gått sen senaste anfallet.
Men då hade jag JeJe hos mig, när det hände. Jag hade hennes hand i min och hennes lugnande röst i mitt öra. Så allt gick bra.
Och när skogen tog slut kunde jag andas normalt igen..
Men hon finns inte här nu.
Och jag är så himla rädd att jag inte ska klara mer.
Jag kämpar, och försöker, och när det känns som värst, så kramar jag Sixten och hans stora ögon som blir så fulla med förståelse, tröstar mig.
I don't know what to do
To make it stop
Tävling.
http://materielltjej.blogg.se/2010/march/utkast-mars-2-2010.html?_tmp=b3158b4b02847f5c5babd3a050b30b76edb2d7c3
Tävla och vinn underbara tyger.
Tävla och vinn underbara tyger.
Avreaktion
Tänkte bara avreagera mig en aning. Då jag träffade en person i helgen som var yttetrst irriterande, att jag till slut bara ville slå honom i hans fula lilla ansikte med en flaska..
Han var en 25 åring som betedde sig som en 15 åring.
Han sa sjukt dumma saker, men höjdpunkten kom när han gick och satte sig, på en annan kompis (som hade somnat) för att den personen skulle vakna och festa vidare...
Den här människan, gjorde mig så irriterad att jag till slut inte orkade vistas i samma hus som honom så jag gick hem. Sjudande av ilska...
Så nu mår jag lite bättre. =D
Han var en 25 åring som betedde sig som en 15 åring.
Han sa sjukt dumma saker, men höjdpunkten kom när han gick och satte sig, på en annan kompis (som hade somnat) för att den personen skulle vakna och festa vidare...
Den här människan, gjorde mig så irriterad att jag till slut inte orkade vistas i samma hus som honom så jag gick hem. Sjudande av ilska...
Så nu mår jag lite bättre. =D
I LOVE......
Tänkte bara slänga in en notis om att jag verkligen ÄLSKAR..... Nu är ni spända va, för att få reda på vem/vad jag älskar. va;)
Fine, jag älskar Spotify.
Där finns nämligen alla mina favorit soundtracks...
Från alla mina favoritfilmer.
Chicago
Moulin Rouge
Grease
Cry Baby
Sound of music
Sweeney Todd
Cabaret
Och även vissa låtar från min nya favoritserie: Glee
+ Många många fler musikaler som jag inte kommer på just nu,
Fine, jag älskar Spotify.
Där finns nämligen alla mina favorit soundtracks...
Från alla mina favoritfilmer.
Chicago
Moulin Rouge
Grease
Cry Baby
Sound of music
Sweeney Todd
Cabaret
Och även vissa låtar från min nya favoritserie: Glee
+ Många många fler musikaler som jag inte kommer på just nu,
It's a fucked up world after all
Det är frustrerande, jobbigt och psykist påfrestande att inte veta vad som pågår.
Det ständiga frågeställandet inne i huvudet. Men aldrig är det nån som svarar, och att fråga rent ut, kan leda till oanade konsekvenser. Vilket gör att man sabbar allt åter en gång.
Kanske har den konstanta huvudvärken de senaste dagarna inte alls berott på oljekaminen. Utan på att hjärnan aldrig får en lugn stund.
Ibland små tecken, som i nästa sekund krossas av ett uteblivet ord.
Och jag vet inte om jag klarar av detta egentligen.
Små lyckliga ögonblick som genast följs av en olidlig smärta av ovetenskap.
Hur svårt ska det vara att bestämma sig för vad man vill egentligen?
Det ständiga frågeställandet inne i huvudet. Men aldrig är det nån som svarar, och att fråga rent ut, kan leda till oanade konsekvenser. Vilket gör att man sabbar allt åter en gång.
Kanske har den konstanta huvudvärken de senaste dagarna inte alls berott på oljekaminen. Utan på att hjärnan aldrig får en lugn stund.
Ibland små tecken, som i nästa sekund krossas av ett uteblivet ord.
Och jag vet inte om jag klarar av detta egentligen.
Små lyckliga ögonblick som genast följs av en olidlig smärta av ovetenskap.
Hur svårt ska det vara att bestämma sig för vad man vill egentligen?
Just a thought..
Har suttit ett par dar nu och funderat på allt som händer.
Jag har kedjerökt mig genom ändlösa tankar, och försökt lösa allt genom ord.
Men än har jag inte lyckats, än återstår problemet som gör att jag känner att året inte fick en så bra början som det skulle ha kunnat få.
Och namnet dunkar innanför pannbenet, och gör det omöjligt att tänka en enda vettig tanke, och allt som kommer fram genom problemdimman är: Jag behöver en cigg.
Och allt det får mig att undra. Att om vi ger problemen andra namn blir de då enklare att utstå?
Om vi döper om te.x Cancer till Nalle blir det då enklare för den drabbade och dennes anhöriga att utstå det faktum att någon är sjuk?
Om jag skulle döpa om mitt problem, skulle det då bli enklare att komma igenom det, utan att vara alldeles mörbultad när man kommer ut på andra sidan?
Jag vet inte egentligen hur det skulle kunna vara lösningen för något, då jag alltid kommer veta vad det där påhittade namnet står för. Och dessutom kommer jag bli tvungen att förklara mig, varje gång jag nämner det, för vänner eller familj. Vilket kanske kommer göra processen längre, och svårare, än om man bara tar tjuren vid hornen, och säger det som skrämmer en så.
Mitt problem kommer få behålla sitt namn ett tag till.
Sen ska allt dåligt glömmas bort. Och då finns inga problem kvar.
Jag har kedjerökt mig genom ändlösa tankar, och försökt lösa allt genom ord.
Men än har jag inte lyckats, än återstår problemet som gör att jag känner att året inte fick en så bra början som det skulle ha kunnat få.
Och namnet dunkar innanför pannbenet, och gör det omöjligt att tänka en enda vettig tanke, och allt som kommer fram genom problemdimman är: Jag behöver en cigg.
Och allt det får mig att undra. Att om vi ger problemen andra namn blir de då enklare att utstå?
Om vi döper om te.x Cancer till Nalle blir det då enklare för den drabbade och dennes anhöriga att utstå det faktum att någon är sjuk?
Om jag skulle döpa om mitt problem, skulle det då bli enklare att komma igenom det, utan att vara alldeles mörbultad när man kommer ut på andra sidan?
Jag vet inte egentligen hur det skulle kunna vara lösningen för något, då jag alltid kommer veta vad det där påhittade namnet står för. Och dessutom kommer jag bli tvungen att förklara mig, varje gång jag nämner det, för vänner eller familj. Vilket kanske kommer göra processen längre, och svårare, än om man bara tar tjuren vid hornen, och säger det som skrämmer en så.
Mitt problem kommer få behålla sitt namn ett tag till.
Sen ska allt dåligt glömmas bort. Och då finns inga problem kvar.
I'd rather have him break my heart a thousand times, than not have him in my life at all.
And all hell broke lose as the sun rose
*skriver ett långt och imponerande inlägg om hur komplicerat mitt liv är just nu*
För jag har inga ord för allt som händer.
As the Snow fell.
Jag försökte aldrig skylla på högtiden för att jag mådde som jag mådde.
Jag försökte berätta, men nånstans på vägen glömde jag att hitta nån som ville lyssna.
Jag ljög aldrig om humöret, men oavsett om jag var ledsen eller glad så blev jag hyschad på..
Och drömmar blir verklighet i samma veva som alkoholen långsamt går ur systemet.
Och man kedjeröker för att lugna sina galopperande nerver, och man pratar om allt för att få ett svar fast egentligen har man inte sagt ett dyft..
Men trots det så kan man inte låta bli att undra, när man sitter där med sin döskalle-mugg fylld till bredden med kaffe, och ser på när morgonen gryr.
Hur mycket är egentligen sant.
'Bränt barn skyr elden'
Som det så vackert heter.
Men hur många brännsår klarar man av, innan man ger upp och går vidare?
Jag försökte berätta, men nånstans på vägen glömde jag att hitta nån som ville lyssna.
Jag ljög aldrig om humöret, men oavsett om jag var ledsen eller glad så blev jag hyschad på..
Och drömmar blir verklighet i samma veva som alkoholen långsamt går ur systemet.
Och man kedjeröker för att lugna sina galopperande nerver, och man pratar om allt för att få ett svar fast egentligen har man inte sagt ett dyft..
Men trots det så kan man inte låta bli att undra, när man sitter där med sin döskalle-mugg fylld till bredden med kaffe, och ser på när morgonen gryr.
Hur mycket är egentligen sant.
'Bränt barn skyr elden'
Som det så vackert heter.
Men hur många brännsår klarar man av, innan man ger upp och går vidare?
