I wont say I'm sorry!
Det största är att jag alltid anser att jag måste säga förlåt när något går fel även fast det inte är min tur att säga förlåt..
Matti: Jag anser att jag är tjock och behöver banta. Sättet du beter dig på mot mig just nu är fel och barnsligt.
Mirva: Du tjatar om att ingen brydde sig när du mådde dåligt. Jag brydde mig. Men jag mådde själv så dåligt att jag knappt orkade stiga upp ur sängen. Brydde du dig?
Nej. Du sprang iväg till Maria och lämnade mig.
JeJe: När nånsin har du bett om ursäkt. När nånsin ringer du mig för att höra hur jag mår. Istället ringer du bara när du ska prata av dig. Och du anser dig sen ha rätt att bli sur på mig om jag inte har tid att lyssna.
Vally: Du ringer bara mig när det gynnar dig. Vi var bästa vänner, jag lade mitt liv i dina händer och du kastade bort dina chanser...
Jag är trött på att be om ursäkt för era fel....
Så jag tänker säga detta till er EN sista gång, sen aldrig mer såvida ni inte förtjänar det.
FÖRLÅT!
Förlåt så himla mycket för att jag förstörde era liv!
Jobbigt å bråka med vänner:/:/
Jag har inte lämnat dig, men det ska ju vara två som hör av sig...och eftersom du sa att du inte mådde bra och så, så lämnade jag dig ifred istället, men jag har ju inte ens fått komma hem till dig...du har ju bara vart hos mig. Och jag sprang ej till Maria...kanske på helgerna, men då är du antingen sjuk eller med Amanda. Och sen började du umgås med Yasmine...så jag trodde då att jag blivit för gammal för dig. och lät dig va.
Men okej, vill du ha det på det viset och tro så om mig så ska jag inte störa mer, hoppas att allt reder upp sig för dig och att du hittar nån som bryr sig om dig, för det verkar som om du inte tror att jag göra det! Med vänliga hälsningar Mirva
Hoppas du vet att du kan prata med mig om du behöver. :/ Tak care hun<3
